Strömsholm på återbesök .

Idag har Vimla varit på Strömsholm igen för gipsbyte. Klockan ringde 05.30 och hon tittade på mig som om jag vore galen :)

Jag tror djur känner på sig att det är mycket smärta, lidande och stress inne på en klinik. För Vimla hade inga problem att gå in i väntrummet, men sen när man ska in genom dörrarna till kliniken då slog det tvärstopp! Efter lite övertalning följde hon ju med, men ändå.
Gipsbytet sker inne på operationsavdelningen och tyvärr får man inte följa med dit. Men det jobbigaste är att lämna henne. Hon ville INTE bli lämnad där. Hon försökte gräva sig ut efter mig och det är ju rätt hjärtskärande, och jag vet, man ska ju inte vända sig om...men det gjorde jag, dumt dumt.
När jag satt och väntade på att Vimla skulle komma ut kom det plötsligt in en äldre Ridgeback på bår! Jag började nästan gråta :(

Efter en dryg timme fick jag hämta henne igen. Allt hade gått jätte bra och Vimla fick ett frispel när hon såg mig :D
Läkningen såg fin ut men hon hade fortfarande ett skavsår mellan 2st tår. Nu har dom rätat ut tassen så att den är ihop-gipsad så som den skulle sett ut om hon trampat ut den, dvs med utsträckta böjsenor och en aning mer vinkel över hasen.
Rörligheten i tårna som fått förlängningen var inte helt optimal, men mycket bättre än innan operationen. Och då ska man ju ha i åtanke att tassen varit knuten inne i gipset i 1,5 vecka, klart att dom är lite stela.

Nu är vi hemma igen och Vingelkanten ligger och sover. Efter dagens besök på Strömsholm så känns allt bra! Alla vi träffade var jätte gulliga och trevliga, så där som det alltid borde vara :)

En vecka har gått

Nu har det gått en vecka sedan operationen.
På det hela har allt gått bra.
Vimla lyckades gå på alla fyra tom i onsdags då hon började ta hopsa-steg för att sedan på torsdagen helt vägra gå på höger bakben. Samtidigt började hon få skavsår bak i 'knävecket' och började förska bita i gipset.
Så inget att göra mer än att sätta på tratten och försöka pilla ner kirurgtejp mellan gipset & skavsåret.

Idag fredag fick hon nytt fint gips på Södra Djursjukhuset (mycket trevliga ;) och ortopeden sa att hon börjat få skavsår även på ovansidan tårna. Vilket är helt normalt, men att man får hålla lite koll så att det inte blir värre och att det nog är därför som hon inte vill gå på benet längre.

Vimla har gått ner 1kg och ca 1cm i muskelbredd runt låret så nu väger hon endast 40.8 inkl gips ;)
Ser ni hur slim jag ser ut i min lilla svarta :)

Vet ni vad som låg på trappen när jag kom hem ikväll efter en lång dag först på sjukan och sen på kurs?!
Ett paket från min BÄSTASTE Wesley ;) TAAACK!!!
Det innehöll en massa smarriga ben så gissa om jag blev helt galet glad. Wes du måste berätta för matte vilket de där stora gulvita benet var för det va sjukt smarrigt!

Rehabiliteringen

De sista månaderna har Vimla gått på stenhård rehab. Simning 1-2 gånger i veckan. Massage morgon och kväll mellan 1-1½ timme varje gång med Novafonen och vanlig massage. Stretching. Viktmanchetter och nu det senaste ett senskydd.

DET HAR GETT RESULTAT :) :) :) :) :) :) :)

Vi var på Albano igår för ny kontroll och ett treadmillpass.
Sist vi mätte hennes rörlighet var i mitten av november och då kunde hon böja hasen 55 grader och nu är hon nere på otroliga 40 grader!!!
Det ska jämföras med det friska benet som har 35 grader.
När hon blev av med bandaget efter första operationen var hon om jag inte missminner mig så dålig som 75-80grader.
Jag trodde aldrig hon skulle bli så här bra. Och än är det inte färdigt så vem vet, det kanske blir några grader till :)
Musklerna bygger hon också i benet. Hon har minskat skillnaden mellan de båda benen med 4cm sen sist så nu är det bara 3cm skillnad på det stället vi mäter. Det är en liten bit kvar där med, men vi har fått nya stretching tips och lite nya övningar.

Vimla har fått börja vara lös och det går jätte bra. Hon kutar inte omkring som en galning utan är rätt sansad....peppar peppar. Hon har också fått prova på att vara lös med några lugna hundar
som inte är så fysiska och det går jätte jätte bra.

Vi skyndar långsamt vidare...och ni, det heter inte levernos utan LERnos ;)

Hmmm...

Vimla har varit på Albano Djursjukhus 20ggr på 18v......!
Hon har levt i 35v de betyder att precis halva livet har hon varit benbrotts-patient.

Benbrottet

Nu har jag varit hos veterinären några gånger till sen sist jag skrev. Nu är det nya bud, har blivit av med antibiotikan och fått smärtstillande och anti-inflammatorisk medicin istället.
Det är ingen skillnad med benet, fortfarande lika svullet men jag kan i alla fall gå på fyra ben. Och jag har ju inte ont längre!
Sen tyckte dom att jag kunde få gå längre prommisar och gissa om jag blev glad för det!!! Jag får dock inte leka med andra än matte ett tag till, jag är tydligen inte så muskulös som jag själv tror ;) Men det är ok för matte kan va rätt kul hon med. Ja ska börja simma igen åxå. Det saknar jag faktiskt :D

Kolla va snygg ja är i mitt nya täcke! Kanske lite tidigt, men jag får ju inte springa mig varm än.
Det köpte matte till mig av Malin på Alfa-Hundcenter så hör av er till henne om ni vill bli lika snygga ;)

Benbrottet

Nu trodde vi äntligen att vi skulle kunna börja träffa alla kompisar och få leka lite igen. Men icke sa nicke!
Hon har blivit sämre i benet den sista veckan och sjukgymnasten sa att hon tappat muskelmassa och att hon haltar mer än efter första operationen. Så hon skickade oss till ortopeden. Det visade sig att hon har en svullnad kring hälsenan och det va svårt och avgöra om det är en inflammation eller en infektion i benet. Så vi får börja med en antibiotikakur för att se hur hon svarar på den och sen eventuellt antiinflammatoriskt.

Jahaja så då ser vi fram emot 2 veckor till i koppel och korta promenader :(

Jäkligt tråkigt men en liten glädjande sak var att röntgen visade att själva benbrottet såg jätte fint ut. De har läkt jätte bra. Och jag försöker påminna mig flera gånger om dagen att hon faktiskt va nästan helt återställd nu innan sista operationen, så det finns hopp!!!!!!!!!!!!!!!!!

Operationen

Vimmelkanten mår bra efter operationen. Men hon är jätte trött och har lite ont i benet.
Operationen gick jätte bra och om allt går som det ska är hon tillbaka i full rörlighet på bara ett par veckor!

Skriver mera sen, måste gå och pussa på henne innan tratten åker på ;)

TACK!

Vimla har fått världens sötaste nallebjörn i pressent av pappa! Det var jätte länge sen jag såg henne så glad. TACK Tina!



Man kan få till öronen även fast man är sjukskriven ;)
Kolla va duktig ja är på att leka på tre ben...hihi

Benbrottet

Nu har det gått 3v sen Vimla kom hem från sjukhuset.
Allt går över förväntan hon är nästan läskigt lugn emellanåt, snudd på apatisk. Det är inte roligt att se, men hellre det än att hon far runt i 180 för det känns så hemskt dom gångerna hon försöker sig på det och man är tvungen att hålla i henne.

Vi var på Albano idag och tog nya röntgenbilder. De såg bra ut, men den ena 'spiken' hade tryckts ut 3mm, men dom ska tydligen plockas bort efter 8v. Så det verkade vara lugnt.

Men det roligaste av allt var att veterinären sa att om en vecka kan vi nog sluta med bandaget! HURRA!!!!! Och då börjar vi även rehabiliteringen, de ska bli så himla skönt!!! För sen är det bara 4v kvar av stillhet........................................

TACK!

Stort tack till Enzo för dom fina krya på dig benen, dom satt fint jämfört med det brutna ;)
Pussarna va inte dumma dom heller, men du får nog träna på din hångeltaktik haha!

1a veckan

Nu har det gått en vecka sen jag fick hem Vimla från operationen. Med andra ord 'bara' 7veckor kvar i stillhet. Jag måste säga att det går över förväntan. Det är som hennes kropp känner på sig att hon måste vara stilla för hon sover jätte mycket. När hon är vaken så är det bentuggeri för nästan hela slanten. Sen är det självklart mentalträning men det är dock inte det lättaste att hitta på nya trix där hon inte får hoppa eller röra sig. Så det vi lärt oss den här veckan är Puss och ligga på sidan. Vi kör det varvat med godis på tassen och godis under en filt.

Igår va vi på sjukhuset för ny röntgen. Vi träffade en ny läkare som sa att benbrottet rört sig lite men att man inte gör något åt det.
Idag ringde första läkaren upp och sa att han tittat på röntgenplåtarna och att det såg jätte bra ut... jag vet inte vad jag ska tro, men nu väntar vi i alla fall på att få prata med en läkare från Strömsholm på tisdag.

En sida som blivit märkbart värre hos henne är vaktandet. Det har accelererat enormt sen hon bröt benet. Hon skäller på allt som rör sig i trapphuset och hon skäller ut dom flesta människor som går mot henne utomhus. Och det är inte små voffar utan hon tar i ordentligt och låter som en stor riktigt arg hund... Däremot om dessa människor börjar prata med henne så vill hon rätt snabbt fram och hälsa och hon viftar på svansen...

Avslutningsvis så kan man säga att Vimla har det rätt bra, hon verkar inte ha ont av benet men hon hoppar gärna på 3ben.

Benbrottet del 2

Nu är hon äntligen hemma min lilla lillstrumpa!
Hon mår efter omständigheterna bra. Hon är lite trött för tydligen va de ingen höjdare att sova borta hon var rätt stressad och olycklig så en sköterska ringde i morse och undrade om vi kunde komma och hämta henne tidigare.
Benbrottet är opererat och hon har fått 2st spikar i hasen pluss lite ståltråd och stygn.
Det va tack och lov ett bra benbrott, inte en massa splitter och va de nu mera kan vara. Dom va dock tvungna att göra nåt med hälsenan för att kunna spika ihop hasen, men senan är åter på plats. Tack och lov så blir det bara smärtstillande och antiinflammatoriskt i en vecka så vi slipper anitbiotikan, skönt!
Hon har fått ett jätte bandage som ska läggas om var 3e dag i 4 veckor...haha jag gissar snarare på att vi får göra det 3ggr om dagen när hon väl kvicknar till och blir valprastlösig ;)

Så nu väntar 8v i stillhet. Hon får stödja på benet och det va till och med bra om hon gjorde det, för det främjade tydligen läkeprosessen. Men självklart inget hopp och spring eller lek på 2 månader... så alla ni snälla som läser detta. Jag tar TACKSAMT emot tipps på mentalträningsövningar och sittastillalekar :)

Läkaren vi träffade idag var tyvärr inte samma som opererade så på frågan om hon blir helt återställd kan vi först få svar på om 4v då vi ska tillbaka och röntga benet igen. MEN det var ett 'bra' benbrott så vi har inga andra förhoppningar än att de blir till 100% bra!!!

Om 10dagar ska vi tillbaka för rehabiliteringsträning. Det börjar tydligen med massage då för att hålla igång musklerna, sen blir det förhoppningsvis simträning.
Jag måste säga att jag är enormt glad att jag tog en försäkring som täcker både rehabilitering och medicin!!!
Till alla er som inte vet om ni har det i er försäkring, kolla upp det och komplettera om inte annat! För Vimlas benbrott var verkligen en olycka som inte ens föranleddes av våldsam lek utan bara en helt vanlig springtur på ängen. Maximal otur!

Tack älskade hanna för att du var min stora lilla syster de här dagarna! Och Albin likaså! han har bistått med enormt mycket pussar och ni skulle ha sett honom på parkeringen utanför sjukhuset när vi skulle hämta Vimla, han gnällde och skulle in på sjukhuset...och det är killen som inte gnäller över nåt i första taget, men han verkade veta att hon va där inne. Nu är hans lilla tjej hemma igen och vi är så glad för det!

Vimla har brutit benet :(

Vimla har brutit benet & är just nu på djursjukhuset. Hon opererades igår och jag får hämta henne i eftermiddag.
Operationen har gått bra, men det är lite oklart hur själva benbrottet ser ut och hur dom har gjort, men jag får nog veta allt i em ...men det tråkiga är att hon måste ta det superlugnt i 8v :( så det blir inget hoppandes och lekandes på ett tag.

Det hela hände under en förövrigt jätte kul promenad tillsammans med brorsan Enzo, Dando & Moa. Ni kan läsa mer om det på Karins hemsida: http://ridgeback.snabber.se/

Jätte tack världens snällaste Karin för all hjälp och support, du är en ängel!!!

Jag kommer skriva mer om allt så fort att jag fått hem min lilla prinsessa!